French 1594-1665 Nicolas Poussin Galleries The finest collection of Poussin's paintings, in addition to his drawings, is located in the Louvre in Paris. Besides the pictures in the National Gallery and at Dulwich, England possesses several of his most considerable works: The Triumph of Pan is at Basildon House, near to Pangbourne, (Berkshire), and his great allegorical painting of the Arts at Knowsley. The later version of Tancred and Erminia is at the Barber Institute in Birmingham. At Rome, in the Colonna and Valentini Palaces, are notable works by him, and one of the private apartments of Prince Doria is decorated by a great series of landscapes in distemper. Throughout his life he stood aloof from the popular movement of his native school. French art in his day was purely decorative, but in Poussin we find a survival of the impulses of the Renaissance coupled with conscious reference to classic work as the standard of excellence. In general we see his paintings at a great disadvantage: for the color, even of the best preserved, has changed in parts, so that the harmony is disturbed; and the noble construction of his designs can be better seen in engravings than in the original. Among the many who have reproduced his works, Audran, Claudine Stella, Picart and Pesne are the most successful.  Related Paintings of Nicolas Poussin :. | The Rape of the Sabine Women | Ruhe auf der Flucht nach agypten | Hymenaios Disguised as a Woman During an Offering to Priapus | Nurture of Bacchus | The Abduction of the Sabine Women |
Related Artists:
SCHRIECK, Otto Marseus van
Dutch Baroque Era Painter, 1619-1678 Dutch painter. According to Houbraken, he travelled to Italy and stayed in Rome and Florence with the painters Matthias Withoos and Willem van Aelst, the latter his pupil at the time. Among his patrons were Ferdinando II de' Medici, Grand Duke of Tuscany (reg 1621-70). Van Hoogstraten claimed that he met van Schrieck in Rome as late as 1652. In Rome, van Schrieck was a member of the Schildersbent. About 1657 he returned with van Aelst to Amsterdam, where he had a small property and got married on 25 April 1664. An inventory of the contents of his house was made in July 1678, shortly after his death, in which more than 300 paintings are listed. Besides his own paintings, there were works by Cornelis van Poelenburch, Simon de Vlieger, Ludolf Bakhuizen, Jan Wijnants, Lucas van Leyden
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Andrea Di Giusto
b Florence, c. 1400; d Florence, 2 Sept 1450 Italian painter. He was an eclectic minor Florentine master who was influenced by, and at different times imitated, the styles of Masaccio, Masolino, Lorenzo Monaco, Fra Angelico and Domenico Veneziano. In 1426 he was an assistant of Masaccio in the execution of the altarpiece for the Carmine church in Pisa (London N.G.; Naples, Capodimonte; Berlin, Gem?ldegal.; Malibu, CA, Getty Mus.; Pisa, Mus. N. & Civ. S Matteo) and painted its predella panels of the Legend of St Julian and the Charity of St Nicholas (Berlin, Gem?ldegal.). His name appears in the tax registers of the Florentine Archivio delle Decime from 1427 to 1447 and in the protocols of the Arte della Calimala in 1436, the same year in which he received 60 florins for an altarpiece (destr.) for S Lucia dei Magnoli. In 1437 he signed and dated the Assumption of the Virgin with SS Catherine and Francis (Florence, Accad.). His other dated works are a Virgin and Child with Four Saints (1435; Prato, Mus. Com.), which is a copy of Lorenzo Monaco's Monte Oliveto Altarpiece of 1410 (Florence, Pal. Davanzati); a Virgin and Child (1435; Florence, Villa I Tatti), a rustic interpretation of a Virgin and Child by Fra Angelico (Turin, Gal. Sabauda)